blommor som ett brev på posten.




Det är ett antal veckor sen nu men först nu jag tömmer min kamera. En liten lustig sak hände mig och vill dela med mig av den.

En av mina arbetskolleger på hemtjänsten ringer mig på min lediga förmiddag och säger att det kommit blommor med bud till mig till jobbet. Jag smått förvånad och förstår inte riktigt. Men sen när jag kommer ner till jobbet får jag höra hela den här historian.

En av mina vårdtagare jag har hade fått en bukett med blommor och jag hade fått exakt likadana. Eller vi tar de mer från början. En kille går in i en blomsterbutik i Eslöv och köper dessa två buketter. Han frågar expediten om vägen till Hörby och kör hit. Han plingar på hemma hos min vårdtagare men hon är inte hemma. Då plingar han på hos grannen (som råkar jobba på äldreboendet där jag har min utgångspunkt) han säger "skulle du vilja ge dessa till Anna (min vårdtagare) och de här (tar fram den andra buketten) till Camilla på hemtjänsten". Tydligen är det bara jag som heter Camilla på hemtjänsten i Hörby. (att han varit i eslöv och handlat och allt sånt vet jag för att damen som tog emot blommorna hade ringt till butiken för att fråga hur de hängde ihop eftersom de inte fått tag på mig tidigare.) Detta hade tydligen hänt två dagar innan jag kom till jobbet igen. Så när jag kom fick jag det tillhörande kortet av damen som fått ta emot blommorna. Där det stod "jobbar man så mycket en sommar är man värd att bli överraskad Camilla!" Tydligen så var mannen i ca 35-40 årsåldern, stiligt klädd och mycket trevlig. Hon ville minnas att han hette Richard eller Robert. Och gissa om mitt huvud har snurrat runt efter detta. Jag skulle till Anna samma kväll på besök och kunde knappt bärga mig från att prata med henne. När jag väl kom hem till henne satt vi nog i en halvtimme och diskuterade om vem denna mystiske man kunde vara. På hennes kort stod det "hoppas du tycker om blommorna Anna!" Ingen av oss visste vem detta kunde vara och ingen av oss vet än idag. Fortfarande går jag och väntar på att personen ska ge sig till känna. VIsst är det kul med lite mystik i vardagen men jag som är bland de nyfiknaste människor jag vet har smått svårt att bara acceptera det och låta det vara osagt. Men jag vill veta. Vem är det? Och varför?!

Jag hämtade blommorna hos annas granne samma kväll som jag var hos henne. Blommorna var jättefina och buketten var riktigt stor. Hade dem framme ända in i det sista. :)

Om någon vet någonting eller tror sig veta vem det är från är ni välkomna med tips och tankar. För jag är NYFIKEN!

Kommentarer
Postat av: LimE

Jo, jag har ett tips:

Jag tror han har blå gummistövlar, orange kjol med en gul pike, ett rosa paraply och kallar sig påskharen dem få gångerna han lyckas rymma från sitt psykhem :)

HAha... Nä, jag är ledsen om jag förstörde din bild av denna mystiska man, men det är något creepy med det hela. Speciellt om personen som är i 40 års åldern inte skriver vem det är ifrån. Men lycka till med den jakten!

2008-07-30 @ 19:35:31
Postat av: Camilla

Haha även om mannen hade varit sådan så hade det varit bättre än hur det är nu. För nu vet jag ju ingenting alls. ;)



Men den här händelsen hör väl till en av alla de saker i livet som förblir en hemlighet.? ;)

2008-08-15 @ 13:10:42
URL: http://caamillanilsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0